Sueco Guatemalteco

Det visade sig vara covid-19 som spökade. Jag testade positivt tidigt igår (söndag) men är i det närmaste symtomfri. Den lättaste förkylningen är värre än det jag har nu men jag har tagit ett träningsuppehåll ändå. Tävlingen nästa vecka skulle jag helst vilja stryka från schemat men jag behöver räknas in som startandes pga utlänningsregeln här i Guatemala. Som jag ser det har jag två val: Åk dit, cykla femtio meter och bryt - inte särskilt snyggt. Andra valet är att vädja till förbundet att räkna in mig som startande och ge mig dispens. Anledningen till att jag behöver starta är att man som utlänning behöver starta minst 60% av de nationella tävlingarna för att vara uttagnignsbar till Vuelta Guatemala (som är det stora målet) för inhemska lag. För att uppnå 60% så behöver jag vara med i alla fyra tävlingar som äger rum under min nuvarande Guatemalavistelse. Ska överlägga med laget om vad som kan vara bäst. Och förresten, här är den hypermoderna promo-videon till Tour por la Paz:

Jaha, då var det dags igen. Kände mig lite skrapig och torr i halsen igår och vet att jag varit nära en sjuk person som insjuknade när jag satt på flyget över Atlanten. Höll tummarna för att det var min placebo som spökade, som den alltid gör efter flygresor och när jag vara nära någon som blivit sjuk. Jag kände mig bra i kroppen och hade inga andra symtom så jag satte mig på trainern och det kändes bra. Pulsen var normal (för medelhög höjd) och benen kändes helt okej. Men under dagen blev det lite värre med halsen, men det lättade efter att jag ätit lunch. Tyvärr förstod jag att något inte stod rätt till när rösten vek sig och jag blev hes när jag jublade åt Gottfridsson/Palickas demolering av Frankrike i handbollens EM-semifinal. Jag lyckades hålla mig vaken hela dagen och gick och lade mig 19:30, jag fick ett smärtstillande piller som hjälper sömnen lite och sov till 05:00 så förhoppningsvis har jag vänt på dygnet nu. Tyvärr känns halsen svajig, ingen värk i leder eller muskler som

Guatemala CIty, 05:30 Då var jag åter i Guatemala. En härlig resa på 27,5h dörr till dörr är avklarad och jetlagen är ett faktum, mums! Nu återstår det att se om jag lyckats hålla mig frisk, de närmaste dagarna får utvisa det men än sålänge inga tecken på förkylning, influensa, covid eller annat. Idag befinner jag mig i Guatemala City och det blir två dagar på trainern här innan jag åker vidare till Quetzaltenango. Eftersom att jag flugit med samma flygbolag de senaste resorna så har jag välkomnats in i värmen till en sån här återkommande resenärsklubb där jag får ta med mig ett extra bagage gratis, det utnyttjade jag och tog med mig ordentligt med sportdryck och gels från Sverige. Fick även med mig lösgodis och svenskt kaffe...bönorna odlar dem väl men själva slutprodukten lämnar tyvärr mycket att önska. Det är torrperiod till skillnad från förra gången jag var här så det ska bli skönt att få lite sol och jobba på en knivskarp cykelbränna som den nörd man är. Tävling om två veckor,

 So, this is my blog, but I think of it more as a cycling diary since I’m just writing about my cycling. Anyway, I never got any flow in my writing, but I’ll do another try for the season of 2022. Most likely you haven’t been around this diary and therefor have no clue whatsoever what this is all about, so here is a quick re-cap: My name is Niclas, I’m Swedish and I work at an office. English is not my native language so be prepared to encounter some grammar failure and really weird Swenglish that can get pretty wrong sometimes :D. I started to ride road bikes in 2017, just to have some fun and get back some of my shape I used to have back in my teens and early twenties. I have always been a sports fan and I’ve followed road cycling closely for about ten years before I tried it myself. In early 2018 I moved to Guatemala and almost immediately ran into a guy who was managing an elite team at the national level. I started racing for his team and the first season I finished at the botto

Efter påtryckningar utifrån så har jag införskaffat mig en actionkamera. Jag tror att det kan bli kul, inte bara för de i min närhet som vill se hur det ser ut i Guatemala eller i en klunga, att analysera vad som händer på tävling.  Jag invigde kameran på en runda på nyårsafton. Lämpligt nog så kan nog denna trettonmila träningsrunda klassificeras som den värsta dagen jag har haft på cykel. Jag var ganska säker på att jag såg de första symptomen på en influensa men det var, som tur i oturen, bara en total skitdag av episka mått. Videon i sig är sådär då det var regnigt och blött och det som skildras mellan vattendropparna på linsen är ett oerhört grått Sverige från sin kanske fulaste sida.  Länk till videon på youtube Ja, just det. Jag åker tillbaka till Guatemala den 26e januari och fram tills dess så ska jag försöka få in så många basmil jag bara hinner med. Jag körde fyra timmar på Zwift idag och det ser tyvärr ut som att jag gör det imorgon med då prognosen säger en plusgrad och sn

 Det blir en (förhoppningsvis två) sväng till Guatemala även nästa år. Jag kommer fortsätta med samma lag som 2021, Pinturas Celco, och jag ska försöka köra 60% av Guatemalas elittävlingar för att vara uttagningsbar till Vuelta Guatemala i slutet av oktober. Som utlänning behöver man delta i minst 60% av tävlingarna i Guatemala för att få köra för ett inhemskt lag alltså. Min fina chef har återigen beviljat att släppa iväg mig i några månader och som det ser ut just idag så sticker jag i andra halvan av januari. Första tävlingen är Tour por la Paz som jag kört och brutit två gånger tidigare. Jag får inte det att fungera i början av februari och jag har inga förhoppningar om bra prestationer i år heller. Etapperna är presenterade och de första två kommer gå på låglandet där det är 35 grader varmt i februari och de tre resterande kommer att gå på 2000 m.ö.h. +. Jag kommer vara van vid svensk vinter på havsnivå när jag anländer, därav mina låga förhoppningar. Jag hoppas kunna göra bättre

 Another race coming up next week. This one will mainly take part on the lowlands by the Pacific coast. It is ridiculously hot and humid down there, something I don't enjoy at all. There will be three stages with a total of 300 km and around 5 700 meters of climbing. Coming up to this race I will take a different approach to the tapering period leading into the race. My last taper was a bit of a shit show but this time I will have everything in my own hands and deal with all the planning myself. I will try to get some heat adaptation training in and already tomorrow I will try out the queen stage's HC climb. It finishes at 2 700 meters above sea level on the outskirts of some suburbs to the city where I live. So yes, I have tried the climb a few times and it's steep and never ending. I hope I will survive this one. Altitude profile of stage 2, the queen stage                                                          

When it comes to modern sports energy the Guatemalan market is extremely under developted. They have the American chain "GNC" who sells "ultra mega deluxe hulk protein" and such. They have some G+ gels as well. I've also found a bike shop with some Sience in Sports products priced 3-4 times over the European pricing. Like it wasn't overpriced already. One serving of SIS energy drink (not the beta fuel) would cost around 4$.  So I went DIY. And this was the only thing I came up with. After buying this thing without any nutritional information I figured out its high fructose corn syrup. It contains both dextrose and fructose. I will mix around 50-70 ml per 60 cl bottle.  I hope I don't go Tom Dumoulin at the Giro. 

Vy över förorten Veckans bästa  1 uppdatering om tiden den sista veckan i januari 2021: Samma vecka som säsongspremiären ägde rum så var det träningsläger med mitt nya lag. Det skulle bli kul att få träna ihop men jag var skeptisk till allt det övriga; kosten, sömnen, umgänget, stämningen och en eventuell tristess utan dess like. Jag drog ut på att ansluta till laget så mycket jag kunde men dök tillslut upp på onsdagsmorgon med en något sådär inställning. Jag mötte upp laget i Guatemala City där de stänger ner en fil för cyklister mellan 04-06 på morgonen. Där cyklade vi runt med alla möjliga typer av cyklister i 1,5 h. Jag frågar mig fortfarande vad det var tränaren ville uppnå med det här. Men men, vidare till basen för träningslägret som skulle äga rum i en riktigt pissig förort till Guatemala City, där kriminella gäng tagit över delar av orten och polisen inte ens vistas.  När jag anländer så besannas alla mina misstankar om hur det skulle vara. Det ser ut som fan. Ett gammalt &quo