Sueco Guatemalteco

Det visade sig vara covid-19 som spökade. Jag testade positivt tidigt igår (söndag) men är i det närmaste symtomfri. Den lättaste förkylningen är värre än det jag har nu men jag har tagit ett träningsuppehåll ändå. Tävlingen nästa vecka skulle jag helst vilja stryka från schemat men jag behöver räknas in som startandes pga utlänningsregeln här i Guatemala. Som jag ser det har jag två val: Åk dit, cykla femtio meter och bryt - inte särskilt snyggt. Andra valet är att vädja till förbundet att räkna in mig som startande och ge mig dispens. Anledningen till att jag behöver starta är att man som utlänning behöver starta minst 60% av de nationella tävlingarna för att vara uttagnignsbar till Vuelta Guatemala (som är det stora målet) för inhemska lag. För att uppnå 60% så behöver jag vara med i alla fyra tävlingar som äger rum under min nuvarande Guatemalavistelse. Ska överlägga med laget om vad som kan vara bäst. Och förresten, här är den hypermoderna promo-videon till Tour por la Paz:

Jaha, då var det dags igen. Kände mig lite skrapig och torr i halsen igår och vet att jag varit nära en sjuk person som insjuknade när jag satt på flyget över Atlanten. Höll tummarna för att det var min placebo som spökade, som den alltid gör efter flygresor och när jag vara nära någon som blivit sjuk. Jag kände mig bra i kroppen och hade inga andra symtom så jag satte mig på trainern och det kändes bra. Pulsen var normal (för medelhög höjd) och benen kändes helt okej. Men under dagen blev det lite värre med halsen, men det lättade efter att jag ätit lunch. Tyvärr förstod jag att något inte stod rätt till när rösten vek sig och jag blev hes när jag jublade åt Gottfridsson/Palickas demolering av Frankrike i handbollens EM-semifinal. Jag lyckades hålla mig vaken hela dagen och gick och lade mig 19:30, jag fick ett smärtstillande piller som hjälper sömnen lite och sov till 05:00 så förhoppningsvis har jag vänt på dygnet nu. Tyvärr känns halsen svajig, ingen värk i leder eller muskler som

Guatemala CIty, 05:30 Då var jag åter i Guatemala. En härlig resa på 27,5h dörr till dörr är avklarad och jetlagen är ett faktum, mums! Nu återstår det att se om jag lyckats hålla mig frisk, de närmaste dagarna får utvisa det men än sålänge inga tecken på förkylning, influensa, covid eller annat. Idag befinner jag mig i Guatemala City och det blir två dagar på trainern här innan jag åker vidare till Quetzaltenango. Eftersom att jag flugit med samma flygbolag de senaste resorna så har jag välkomnats in i värmen till en sån här återkommande resenärsklubb där jag får ta med mig ett extra bagage gratis, det utnyttjade jag och tog med mig ordentligt med sportdryck och gels från Sverige. Fick även med mig lösgodis och svenskt kaffe...bönorna odlar dem väl men själva slutprodukten lämnar tyvärr mycket att önska. Det är torrperiod till skillnad från förra gången jag var här så det ska bli skönt att få lite sol och jobba på en knivskarp cykelbränna som den nörd man är. Tävling om två veckor,

 So, this is my blog, but I think of it more as a cycling diary since I’m just writing about my cycling. Anyway, I never got any flow in my writing, but I’ll do another try for the season of 2022. Most likely you haven’t been around this diary and therefor have no clue whatsoever what this is all about, so here is a quick re-cap: My name is Niclas, I’m Swedish and I work at an office. English is not my native language so be prepared to encounter some grammar failure and really weird Swenglish that can get pretty wrong sometimes :D. I started to ride road bikes in 2017, just to have some fun and get back some of my shape I used to have back in my teens and early twenties. I have always been a sports fan and I’ve followed road cycling closely for about ten years before I tried it myself. In early 2018 I moved to Guatemala and almost immediately ran into a guy who was managing an elite team at the national level. I started racing for his team and the first season I finished at the botto

Efter påtryckningar utifrån så har jag införskaffat mig en actionkamera. Jag tror att det kan bli kul, inte bara för de i min närhet som vill se hur det ser ut i Guatemala eller i en klunga, att analysera vad som händer på tävling.  Jag invigde kameran på en runda på nyårsafton. Lämpligt nog så kan nog denna trettonmila träningsrunda klassificeras som den värsta dagen jag har haft på cykel. Jag var ganska säker på att jag såg de första symptomen på en influensa men det var, som tur i oturen, bara en total skitdag av episka mått. Videon i sig är sådär då det var regnigt och blött och det som skildras mellan vattendropparna på linsen är ett oerhört grått Sverige från sin kanske fulaste sida.  Länk till videon på youtube Ja, just det. Jag åker tillbaka till Guatemala den 26e januari och fram tills dess så ska jag försöka få in så många basmil jag bara hinner med. Jag körde fyra timmar på Zwift idag och det ser tyvärr ut som att jag gör det imorgon med då prognosen säger en plusgrad och sn