Fortsätt till huvudinnehåll

Premiere


Yet another cycling blog, or is it? Well, yes, in a way it’s exactly like that but with a slightly different angle. I think, I am not totally sure and honestly, I am a beginner at this, writing a blog for everyone to read. It’s a bit daunting since I am not 100% confident in myself but what can go wrong here.

For starters, English is not my native tongue and I wouldn’t consider myself as fluent in the language, so expect some errors on a regular basis. My native language is Swedish, and Sweden is the country I was born and raised. This blog will not be so much about Sweden but the cycling in Guatemala where I moved a couple of years ago to be with my girlfriend, sorry, fiancé (still getting used to that). In Guatemala I got in touch with the cycling community quickly and this is the story about how I navigate on the Guatemalan cycling scene with all cultural clashes, beautiful Guatemalan climbs, drunk drivers and everything that comes with trying to stay with the Guatemalan elite peloton and the life around it. It’s been an amazing journey so far and it’s far from over.

I am 31 years old and have been racing my bike in Guatemala for two years. Due to responsibilities back in the homeland I have just been able to race half seasons so far and haven’t yet been able to race “la Vuelta”. Vuelta Guatemala, a 10 stages long race in late October which is part of the America tour calendar. My Spanish is very weak which I am a bit of ashamed of and the average knowledge of English in Guatemala is very low which makes for some communication difficulties at times. The cycling community is where integrate with the society and the locals, then we speak the same “language” and have the same culture. Out goes Guatemalan frijoles and Swedish meatballs and ABBA and marimba music is long gone, it’s all about the passion of the sport of cycling and I have to say I never could have dreamed of being so welcomed as I have been by many people in the cycling community.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

2022 och dagbokens återuppståndelse

 Det blir en (förhoppningsvis två) sväng till Guatemala även nästa år. Jag kommer fortsätta med samma lag som 2021, Pinturas Celco, och jag ska försöka köra 60% av Guatemalas elittävlingar för att vara uttagningsbar till Vuelta Guatemala i slutet av oktober. Som utlänning behöver man delta i minst 60% av tävlingarna i Guatemala för att få köra för ett inhemskt lag alltså. Min fina chef har återigen beviljat att släppa iväg mig i några månader och som det ser ut just idag så sticker jag i andra halvan av januari. Första tävlingen är Tour por la Paz som jag kört och brutit två gånger tidigare. Jag får inte det att fungera i början av februari och jag har inga förhoppningar om bra prestationer i år heller. Etapperna är presenterade och de första två kommer gå på låglandet där det är 35 grader varmt i februari och de tre resterande kommer att gå på 2000 m.ö.h. +. Jag kommer vara van vid svensk vinter på havsnivå när jag anländer, därav mina låga förhoppningar. Jag hoppas kunna göra bät...

Tillbaka till Guatemala

Guatemala CIty, 05:30 Då var jag åter i Guatemala. En härlig resa på 27,5h dörr till dörr är avklarad och jetlagen är ett faktum, mums! Nu återstår det att se om jag lyckats hålla mig frisk, de närmaste dagarna får utvisa det men än sålänge inga tecken på förkylning, influensa, covid eller annat. Idag befinner jag mig i Guatemala City och det blir två dagar på trainern här innan jag åker vidare till Quetzaltenango. Eftersom att jag flugit med samma flygbolag de senaste resorna så har jag välkomnats in i värmen till en sån här återkommande resenärsklubb där jag får ta med mig ett extra bagage gratis, det utnyttjade jag och tog med mig ordentligt med sportdryck och gels från Sverige. Fick även med mig lösgodis och svenskt kaffe...bönorna odlar dem väl men själva slutprodukten lämnar tyvärr mycket att önska. Det är torrperiod till skillnad från förra gången jag var här så det ska bli skönt att få lite sol och jobba på en knivskarp cykelbränna som den nörd man är. Tävling om två veckor, ...

Sjuk (?)

Jaha, då var det dags igen. Kände mig lite skrapig och torr i halsen igår och vet att jag varit nära en sjuk person som insjuknade när jag satt på flyget över Atlanten. Höll tummarna för att det var min placebo som spökade, som den alltid gör efter flygresor och när jag vara nära någon som blivit sjuk. Jag kände mig bra i kroppen och hade inga andra symtom så jag satte mig på trainern och det kändes bra. Pulsen var normal (för medelhög höjd) och benen kändes helt okej. Men under dagen blev det lite värre med halsen, men det lättade efter att jag ätit lunch. Tyvärr förstod jag att något inte stod rätt till när rösten vek sig och jag blev hes när jag jublade åt Gottfridsson/Palickas demolering av Frankrike i handbollens EM-semifinal. Jag lyckades hålla mig vaken hela dagen och gick och lade mig 19:30, jag fick ett smärtstillande piller som hjälper sömnen lite och sov till 05:00 så förhoppningsvis har jag vänt på dygnet nu. Tyvärr känns halsen svajig, ingen värk i leder eller muskler som ...